Och till Pomelo! Styrde vi vår sista resa! Och jag kunde inte hindra dig

Jag är kär. Min nya kärlek heter pomelo. Har varit lite skeptisk till att testa nya citrusfrukter efter att jag testade en som var jättejätteäcklig! Jag lovar. Men så fick jag för mig att testa en honungspomelo där de låg stora och svulstiga i Nettos fruktlåda och lockade med ett förföriskt "12 kronor styck". Jag blev lite skeptisk när jag öppnade upp den och dess fruktkött verkade torrt och kompakt och skalet jag höll i min hand mest påminde om en fuktig blöja i konsistensen. Köttet ser dessutom mest ut som långa fibrer/konstiga aliendjur. Lite obehagligt. 

Jag trodde det skulle smaka beskt som en grapefrukt men lo and behold, det gjorde det inte! Det smakade som en grapefrukt utan det äckliga; bara friskt, fast och ljusgulgrönt som en vårmorgon. Och de är så stora att man kan äta sig mätt på en. Det är lite som i min barndoms fantasier om att hitta frukter som är lika stora som ens huvud, typ. Tänk att äta ett körsbär som är lika stort som en basketboll. *Homer Simpson-dregel* Så jag kan verkligen rekommendera att just du testar en pomelo. Som den gamla visdomen lyder: det är gott. 4,5 fuktiga blöjor av 5 (ett halvt poäng avdraget för att frukten är lite krånglig att ta sig in i, samt att man verkligen bör undvika att få i sig något av hinnorna och det vita omkring - det är jättejätteäckligt).

Ps. Kolla vad roliga de ser ut när de hänger på träden!

.