Tjenslit

Strutsen skriver om att vara "särskilt sensitiv", något slags ny halvdiagnos som börjat bli populär (i alla fall populär nog för att jag skulle ha hört talas om det förut) och huruvida det är mumbo-jumbo eller en riktig grej. Eftersom varken han eller jag läst på ordentligt om saken får väl allt jag skriver här nu tas som oseriöst blaj, men ändå. Det är väl det en blogg är till för? ^^

Jag kan bara säga att jag håller med honom i allt han skriver. Först känslan av att alltid ha känt sig lite "felinställd" och off. Jag vet inte hur många gånger t ex min pappa sagt till mig "Måste du vara så förbannat känslig?" medan jag snarare tyckt att han kunnat vara lite mindre okänslig istället. Sedan känslan av att alla människor väl upplever sådant här då och då? Vad är det som gör just mig så speciell att jag tryggt kan sätta etiketten CERTIFIED: EXTRA KÄNSLIG i pannan och försöka få andra att respektera det?

Ja, det hade ju varit gött att få veta ifall man verkligen var extra "sensitiv" för det hade kanske kunnat förklara ett och annat i livet, men å andra sidan kanske själva diagnostiserandet mest skulle bli som en undanflykt, en ursäkt för att ge en rätt att vara gnällig, hysterisk och gråtmild. Jag överdriver i mina ordval nu, men jag antar att det beror på att jag finner mig tveksam till hela grejen. Det första jag tänkte när jag hörde om termen för något halvår sedan var "Åh, det skulle ju kunna stämma in på mig!", men min andra tanke var snarare något ängsligt i stil med "Inte ska väl jag...".

Strutsen beskrev ett antal punkter hos den extra sensitiva människan och för skojs skull tänkte jag rada upp här hur bra de passar in på mig:

- Upplever saker djupare än de flesta andra (vet inte, det vore väl lite drygt och överlägset att anta)

- Mindre stabil, mer inlevelsefull (instabil: ja, inlevelsefull: ja, extremt, och hoppas att det gör mig till en bättre historieberättare)

- Mindre välanpassad i vårt samhällsklimat (ja)

- Begränsad energi (ja - om jag umgåtts med någon utanför den innersta kretsen i mer än en dag så måste jag ligga platt på rygg och andas ut en lång stund när de väl gått hem igen)

- Går ofta undan själv (ja, jag gillar att umgås med andra ibland men trivs egentligen bäst i mitt eget sällskap)

- Konflikträdd (ja, i alla fall med folk jag inte känner och litar på till hundra procent, vilket här på jorden begränsar sig till två personer)

- Empatisk (mycket!)

- Färgas av andras åsikter (ja, verkligen - även om jag har starka åsikter om det mesta är jag alltid villig att överväga att ändra min ståndpunkt ifall den med motsatt åsikt lägger fram sin på ett trovärdigt, sense-mejkande sätt. Detta gör det jäkligt jobbigt för mig att läsa kommentarsfält eftersom så många åsikter presenteras och jag ibland kan hitta guldkorn i dem alla - även idioternas - att jag till slut inte vet var jag själv står i frågan)

- Blir ofta inspirerad men energin räcker inte hela vägen (JA, jag vet inte hur många projekt jag startat i mitt liv som bara runnit ut i sanden, men tack vare att jag har en likasinnad arbetspartner för ömsesidigt peppande håller jag åtminstone nu på att färdigställa ett projekt på riktigt, och det är ta mig fan ett under)

- Påverkas mycket av för lite sömn (JA - urk!)

- Lätt över-och understimulerad (ja, verkligen, framförallt understimulerad. Men jag kan också bli väldigt överstimulerad och uppe i varv och skäms sedan efteråt när det känns som jag betett mig jobbigt ihop med andra genom att vara för energisk och på)

- Får ofta dåligt samvete (att jag en gång började gråta för att jag bröt en blyertspenna säger väl det mesta)

- Påverkas starkt av bra musik (ja, mycket)

- Känner stor glädje av att hjälpa andra (ja, verkligen, även om det inte enbart är av renhjärtad och äkta altruism utan även för att det får mig att känna mig duktig och behövd... men visst älskar jag att hjälpa andra och ägnar stor tankeverksamhet åt mina nära och käras bekymmer)

- Störs av starkt ljud (ja, bara läs mitt förra inlägg :P, men kan även få riktig ångest av starka ljud jag tycker illa om, t ex mopeder)

- Störs av starkt ljus (jo... fast det beror nog mer på andra hang-ups jag har än på ren sensitivitet)

- Störs av starka dofter (vet inte - jag brukar ofta säga när jag går in på en affärs parfymavdel att jag inte fattar hur folk orkar jobba där, men... det kanske är en vanligt åsikt)

Diagnos: VET INTE. Men inte är det konstigt att jag och Strutsen är så tajta och till och med har varit ett par. Vi verkar ju ganska lika om man ska gå på det här, i alla fall. Jag har alltid haft svårt att hitta vänner jag verkligen klickat med, så att det skedde så instantly med el Strutso kanske inte var en slump.

Fast kanske är alla andra så här också. Vi ska väl inte tro att vi är något? Ho-hum.

.